1.Bakgrund

Fastigheten Alingsås Bladet 5 innehades fram till våren 2017 av Brf Bladet i Alingsås. I föreningen finns tre lägenheter, vilka var upplåtna till tre familjer med bostadsrätt.

1.1 Bostadsbyggnad uppförd i strid mot gällande bygglov

Föreningen och dess medlemmar kom successivt under år 2015 till insikt om att föreningens bostadsbyggnad var utsatt för buller och vibrationer som är högre än de riktvärden som gällde vid tiden för byggnadens uppförande. Det visade sig också att byggnaden därmed är uppförd i strid mot beviljat bygglov. Detta med anledning av att rikvärdena för buller och vibrationer, vilka var inkluderade som villkor i byggnadsnämndens beslut om bygglov, inte har beaktats vare sig av byggherren vid bostadsbyggnadens uppförande eller vid kommunens handläggning i samband därmed. Vidare har det visat sig att även andra specifika villkor i samma beslut om bygglov – framför allt med krav på dokumentation, handläggning och kontroll – i sin helhet har ignorerats av såväl byggherren som Alingsås kommuns plan- och byggkontor (nutida motsvarighet är Alingsås kommuns samhällsbyggnadskontor).
Relevanta handlingar i denna del är avseende bygglovet m. m. diarieförda på plan- och byggkontoret (numera samhällsbyggnadskontoret) med nr 2004-0332.
Handlingar avseende vidare handläggning från bygganmälan fram till utfärdat slutbevis är diarieförda med nr 2005-0461.

Diskrepansen mellan beslutet om bygglov å ena sidan och den fortsatta handläggningen å andra sidan är så uppenbar att föreningen och dess medlemmar efter en första genomläsning utgick från att de handlingar man dittills erhållit från samhällsbyggnadskontorets diarium inte kunde vara kompletta, utan att ytterligare handlingar måste finnas att tillgå. Påföljande noggrann genomgång av handlingar i diariet, tillsammans med erfaren personal på samhällsbyggnadskontoret, visade dock att ytterligare handlingar inte fanns att uppbringa. För läsare av nämnda diarieförda handlingar framstår det som ostridigt att byggherrens uppförande av byggnaden på fastigheten Bladet 5 och handläggningen av byggärendet inom plan- och byggkontoret har skett i strid mot givet bygglov.

1.2 Trafikverkets projekt Vändspår Alingsås

Inför den nu pågående ombyggnaden av stationsområdet i Alingsås, av Trafikverket benämnt projekt Vändspår Alingsås, lät Trafikverket verkställa vibrationsmätningar och bullerberäkningar. Enligt dessa överskrider såväl vibrationsvärdena som bullervärdena för bostadsbyggnaden på fastigheten Bladet 5 de riktvärden som fanns som villkor i byggnadsnämndens beslut om bygglov.

Enligt järnvägsplanen för projektet, så ligger fastigheten Bladet 5 inom påverkansområde som kallas väsentlig ombyggnad av bana. Uppmätta vibrationsvärden visar att riktvärden för vibrationer avseende högsta acceptabla värden överskrids vad gäller byggnad som omfattas av regelverk för väsentlig ombyggnad av bana. I normala fall hade Trafikverket i ett sådant fall enligt sina egna (och Naturvårdsverkets) riktlinjer åtgärdat vibrationerna, alternativt erbjudit inlösen. Trafikverket har i miljökonsekvensbeskrivning för projekt Vändspår Alingsås konstaterat att alla tänkbara åtgärder utom erbjudande om inlösen är uteslutna på antingen teknisk och / eller ekonomisk grund, varvid endast erbjudande om inlösen kvarstår som alternativ. Dock beslutade Trafikverket i just fallet med fastigheten Bladet 5 till en början att inte erbjuda inlösen, med hänvisning till att man vid planeringen inför uppförandet av bostadshuset på fastigheten inte beaktat nybyggnadsriktvärdena för vibrationer.

Ägare och boende till fastigheten Bladet 5 hade i det läget alltså sämre rätt än andra som berörs av regelverk för väsentlig ombyggnad av bana, med hänvisning till faktorer som låg utanför deras kontroll. Brf Bladet i Alingsås övertog ägandet av fastigheten Bladet 5 först sedan byggherren uppfört huset. Boende i bostadsrättsföreningen övertog förvaltningen ytterligare någon tid senare. Ingen av de ursprungliga bostadsrätthavarna bodde kvar år 2015. Kunskapen om att byggherren och kommunen inför och vid uppförandet av byggnaden inte beaktat nybyggnadsriktvärden för buller och vibrationer, eller ens de i bygglovet givna villkoren avseende bl. a. kontroll av riktvärden, har inte traderats till vare sig bostadsrättsföreningen eller dess medlemmar. Föreningens styrelse och medlemmar hade inte tillgång till den informationen förrän de verkställde egen utredning i saken.

1.3 Fel inför och vid byggande av bostadsbyggnad på Bladet 5

Enligt Alingsås miljöskyddskontors delegationsbeslut 414/04, yttrande ingivet till Alingsås plan- och byggkontor med anledning av bygglovsansökan för bostadsbyggnaden på Bladet 5, beaktas riktvärden för såväl buller som vibrationer. Yttrandet innehåller därutöver specifika yrkanden, t. ex. att resultat från undersökningar skulle redovisas, åtgärder för att uppfylla buller- och vibrationsriktvärden skulle redovisas samt kontrollpunkter avseende buller och vibrationer skulle inkluderas i kontrollplan. Därvid var yttrandet utformat på sådant sätt att krav ställdes på såväl byggherrens agerande som plan- och byggkontorets handläggning.

Detta yttrande inkluderades i byggnadsnämndens beslut om bygglov som villkor för bygglovet.

Dessa villkor – och därmed även hela miljöskyddskontorets yttrande – har tyvärr sedermera ignorerats i sin helhet av såväl byggherren som plan- och byggkontoret, såvitt går att bedöma av diarieförda handlingar. Byggsamrådets protokoll är kortfattat och innehåller ingenting alls avseende buller och vibrationer.

Refererade handlingar, t. ex. checklista, innehåller endast standardiserade formuleringar avseende ansvar, krav på byggnader m. m. och saknar även helt de referenser till hur kontroll av riktvärden avseende buller och vibrationer skulle ske. Närvarande personer är angivna till följande tre:
- handläggande byggnadsinspektör på plan- och byggkontoret
- kvalitetsansvarig (anställd hos byggherren)
- person från ett byggkonsultföretag som upprättat ett antal installationsritningar
Ingen närvarande person från miljöskyddskontoret är protokollförd. Sändlista är angiven till detsamma som närvarolista, benämnd ”Närvaro och sändlista”, varför man konstaterar att det inte han spåras någon avsikt att informera t. ex. kommunens miljöskyddskontor eller Banverket om hur byggsamrådsmötet avlöpt.
Miljöskyddskontoret hade ju i sitt yttrande uttryckt önskemål att bli kallat till byggsamrådet och Banverket hade under bygglovsärendets beredning i ett yttrande uttryckt önskemål att bli informerade om byggärendets handläggning.

Dagen efter byggsamrådsmötet ägde rum fattade samma byggnadsinspektör, som förde protokollet till byggsamrådsmötet, beslut om kontrollplan för bygget.

Kontrollplanen, benämnd bilaga A till ärendet där kontrollplanen fastställdes, förefaller vara ett standardiserat formulär, som helt saknar sådana punkter avseende buller och vibrationer som anges i miljöskyddskontorets yttrande, det som byggnadsnämnden fattade beslut om att ange som villkor till bygglovet. Det finns alltså inget spår av att sökande (byggherren) lämnat in något förslag till kontrollplan som uppfyller villkoren till bygglovet vare vid samrådsmöte eller annan tidpunkt. Inte heller finns det något spår av att handläggande bygginspektör beaktat samma villkor vid sitt beslut om fastställande av kontrollplan. Beslutet om kontrollplan står därmed i direkt konflikt mot byggnadsnämndens beslut om bygglov med dess villkor.

Ingen av de berörda parterna (kommunen och byggherren) har vid förfrågan kunnat redovisa andra handlingar som skulle ge en annan bild än de diarieförda handlingarna. Därvid kvarstår att trots att miljöskyddskontoret har beaktat riktvärden för buller och vibrationer inför uppförandet av bostadshuset, så har såväl byggherren som plan- och byggkontoret valt att inte göra detsamma vid handläggning, t. ex. byggsamråd, i de delar som enligt byggnadsnämndens beslut om bygglov med dess villkor ankom på dem att utföra.

För den som vill fördjupa sig i dokumenten finns de tillgängliga i elektroniskt format. Man erhåller dem enklast genom att till adress samhallsbyggnad@alingsas.se hövligt be om följande dokument:
- 2004-0332
- 2005-0461
Alternativt kan man till samma adress be om samtliga diarieförda dokument tillhörande fastigheten Alingsås Bladet 5 under t. ex. tidsperioden år 2000 till år 2010, för att vara säker på att man inte missar något. Då får man också ut några handlingar avseende rivning av tidigare byggnad på fastigheten.

1.4 Sammanfattning bakgrund

Sammanfattningsvis förelåg alltså följande situation för Brf Bladet i Alingsås och de boende:

Handläggningen av byggärendet inför byggnationen har skett i strid mot bygglovet vad avser frågeställningar kring buller och vibrationer.
Bostadshuset är uppfört i strid med gällande bygglov vad avser buller och vibrationer
Dessa förhållanden har inte varit kända för de boende eller styrelsen i Brf Bladet i Alingsås, förrän styrelsen verkställde en egen undersökning i saken under år 2015.
Det är omöjligt att åtgärda den felaktigt uppförda byggnaden.
Trafikverket valde inledningsvis att inte erbjuda inlösen med hänvisning till att man vid planeringen inför uppförandet av bostadshuset på fastigheten Bladet 5 inte beaktat nybyggnadsriktvärdena för vibrationer.

Ingen av dessa faktorer kunde Brf Bladet i Alingsås, dess styrelse eller dess dåvarande boende råda över. Inte heller har det varit möjligt att innan utredning vidtogs föreställa sig eller på något annat sätt gissa eller ana sig till att sådana förfärande förhållanden kunnat föreligga, där såväl plan- och byggkontoret som byggherren valt att inför och vid uppförandet av bostadsbyggnaden på fastigheten Bladet 5 i sin helhet ignorera alla villkor till bygglovet som var avsedda att säkerställa att bostadsbyggnaden uppfyllde gällande riktvärden för buller och vibrationer.

Samtidigt var det uppenbart att dessa faktorer mycket starkt påverkar omsättningsvärdet av såväl fastigheten som bostadsrätterna i negativ riktning. Såväl fastigheten som lägenheterna måste betraktas som omöjliga att omsätta på öppna marknaden under sådana förhållanden. Som en följd av det var föreningen och dess medlemmar tvungna att lägga betydande ansträngningar och resurser på att resa anspråk mot byggherren och kommunen för de fel som dessa begått inför och vid uppförandet av bostadsbyggnaden. Därutöver har ansträngningar och resurser fått läggas på att söka få Trafikverket att följa sina egna (och Naturvårdsverkets) riktlinjer vad gäller att erbjuda inlösen när riktvärden för vibrationer överskrider högsta acceptabla värden inom område som berörs av väsentlig ombyggnad av bana, i en situation där alla andra tänkbara åtgärder har konstaterats vara uteslutna på teknisk och / eller ekonomisk grund.

Arbetet att få Trafikverket att erbjuda inlösen rönte efter ett drygt halvår framgång i form av ett fastställelsebeslut för järnvägsplanen där detta framgick. Efter ytterligare ett drygt halvår kunde förhandlingar rörande ersättningsnivå slutföras. Därefter kunde förberedelser för Trafikverkets övertagande av bostadsrätter, bostadsrättsförening och fastigheten ta vid. De tre familjerna kunde alltså, efter manmånader av eget idogt arbete samt anlitande av professionell hjälp (främst advokater), erhålla ersättning för sina bostadsrätter i enlighet med en överenskommelse med Trafikverket.

2.Konsekvenser

Bostadsrättshavarna kunde genom överenskommelsen med Trafikverket gå vidare utan att drabbas av ruin. Dock väckte denna historia ett antal oundvikliga frågeställningar kring hur byggherre och kommunal förvaltning har kunnat hantera ett byggärende så galet att kapitalförstöring på åttasiffriga belopp uppstått.

2.1 Grava fel vid handläggning

Som framgår av ovanstående uppfördes bostadsbyggnaden på fastigheten Bladet 5 så att den inte uppfyller beslutet om bygglov med avseende på villkor i relation till buller och vibrationer. Det är ostridigt att dåvarande plan- och byggkontorets (funktion som nuvarande samhällsbyggnadskontor) handläggning inte har skett i överensstämmelse med de villkor som finns angivna i bygglovet, ens i de delar de ställer explicita krav på vad som ska avhandlas vid byggsamrådsmöte eller vad avser punkter som ska ingå i kontrollplan. Både byggsamrådsmöte och beslut om kontrollplan har kommunen haft suverän kontroll över vid handläggningen, men man har ändå utan motivering valt att bortse från bygglovets villkor när handläggningen av byggärendet utförts. Resultatet är att man i strid med beslutet om bygglov, bl. a. valt att inte införa kontrollpunkter med avseende på buller och vibrationer, med följd att bostadsbyggnaden är uppförd med buller- och vibrationsnivåer som överstiger vad som är tillåtet enligt beslutet om bygglov. Dessutom har man uppenbart avstått från att kontrollera efterlevnaden av beslutet om bygglov i dessa avseenden inför att slutbevis utfärdats, varvid slutbevis utfärdats trots att det är ostridigt enligt diarieförda handlingar i ärendet att det saknats ansats från såväl byggherren som plan- och byggkontoret att uppfylla något enda av de villkor som ställts i bygglovet.

Därtill har det visat sig att det inte är möjligt att åtgärda felet i efterhand. De enda något så när tekniskt tillförlitliga metoder som finns att åtgärda vibrationsnivåerna kräver att man utför åtgärder på de järnvägspår som löper en bit utanför fastigheten. Dessa åtgärder skulle kräva att man stänger av trafiken på spåren under en tid. Naturligtvis hade varken bostadsrättshavarna eller bostadsrättsföreningen förfogat över de praktiska möjligheterna att genomföra dessa åtgärder. Inte heller skulle åtgärdernas kostnader stå i rimlig proportion till värdet på fastigheten Bladet 5 eller det samlade värdet på bostadsrätterna.

2.2 Total värdeförlust

Under de här omständigheterna får det betraktas som uteslutet att bostadsrätterna skulle gått att omsätta på öppna marknaden med kännedom om felen i handläggning av byggärendet och med kvarstående fel avseende buller och vibrationer. Felen i byggärendets handläggning har otvivelaktigt lett till en värdeförlust för bostadsrättshavarna som mostvarar bostadsrätternas hela värde. För bostadsrättsföreningen motsvarar värdeförlusten hela fastighetens värde, eftersom den inte går att nyttja för sitt ändamål när ingen kan tänka sig att förvärva bostadsrätt där. Permanent alternativ användning av huset är svår att föreställa sig (det har gjorts seriösa men fruktlösa försök att finna permanent alternativ användning), varför värde saknas även i detta hänseende. För övrigt, vem skulle lita på att huset – även bortsett från de kända felen avseende buller och vibrationer – för övrigt är riktigt uppfört, när såväl byggherre som kommunal förvaltning inför uppförandet av huset valt att inte beakta ens de explicita villkor som angivits i bygglovet?

Värdeförlusten rör sig om sjusiffriga belopp för var och en av de drabbade familjerna, eller åttasiffrigt belopp totalt sett för hela föreningen. Beloppen per familj är följaktligen av en storleksordning som motsvarar den som många familjer förmår att spara under en livstid genom att investera i egen bostad. De flesta saknar möjlighet att återhämta en förlust av den storleken under sin livstid.

Ytterligare konsekvenser av felet är den kostnad och det betydande arbete och ansträngning som krävts för att vidta åtgärder för att i möjligaste mån begränsa den ekonomiska skadan. Vidare redogörelse för detta lämnas inte i denna skrivelse, men det kan nämnas att skadan även härvidlag är avsevärd (även oräknat direkta kostnader för advokat etc.), eftersom det t. ex. tvingat åtminstone mig själv att löpande meddela såväl arbetsgivare som företrädare för ideella föreningar att jag har haft hinder att utföra sysslor som jag annars skulle utfört.

2.3 Brist på information om felorsak och felfrekvens

Därtill har bristen på efterfrågad information från kommunen inneburit att ytterligare tid har måst läggas på att från andra källor försöka få en uppfattning om hur omfattande och frekventa fel och brister i handäggning på kommunen har varit. Med vetskap om hur grava felen i handläggning för fastigheten Bladet 5 varit, i kombination med vetskapen om att adekvat kontrollsystem saknats, så blir utgångspunkten att det är mycket osannolikt att det aktuella ärendet skulle kunna vara ett isolerat fall. Eftersom kommunen valt att inte besvara några frågor alls i denna sak, har det varit nödvändigt att genom samtal med andra intressenter söka klarlägga hur vanligt förekommande det är med bristande hantering av byggärenden inom kommunen. Bland sådana intressenter kan nämnas kreditgivare, mäklare, advokater m. fl., vilka vi ändå haft anledning att kommunicera med, såväl med anledning av att felet i handläggning uppdagats som när vi senare letade efter annan bostad.

Eftersom felen har varit så grava och omfattande, så har jag själv passat på att i olika sammanhang fråga även andra personer som jag haft anledning att tro att de kunnat ha inblick i dessa förhållanden. Detta i syfte att få beslutsunderlag för om man alls skulle våga skaffa annan bostad i kommunen och hur man i så fall skulle reducera risken att bli ruinerad till följd av de fel som kommunens förvaltning och inom kommunen verksamma byggherrar infört. För att reducera risker av denna typ har det visat sig vara nödvändigt att begära ut och läsa igenom diarieförda handlingar avseende alla fastigheter där vi övervägt att köpa ny bostad. Merarbete, alltså hinder för annat arbete och engagemang, har således uppkommit även av dessa anledningar.

Det kan också konstateras att följden av att kommunen valt att iaktta en kompakt tystnad i denna sak, samtidigt som behovet för oss drabbade att skaffa oss relevant information om frekvensen av fel av denna typ, faktiskt med största sannolikhet lett till en avsevärt ökad spridning av kunskapen av såväl art som grad av de grava felen i handläggningen av byggärendet för bostadsbyggnaden på fastigheten Bladet 5. Detta kan väl i och för sig anses vara positivt, eftersom det skulle kunna utgöra en hämmande faktor för att ytterligare grava fel av denna typ införs trots (fortsatt?) avsaknad av adekvata kontrollsystem inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde.

2.4 Överväganden kring fortsatt boende i Alingsås

I detta sammanhang kan nämnas att vi valt att fortsatt bo kvar i Alingsås trots vetskapen om de grava bristerna i kommunens handläggning av byggärenden samt kommunens ovilja eller oförmåga att svara på tilltal när man påtalar uppenbara grava fel i kommunens handläggning. Detta är ett mycket gott betyg till Alingsås som bostadsort, eftersom det krävs en hel del för att uppväga de förfärande bristerna vi har ofrivilligt kommit att iaktta i kommunens verksamhet.

Tyvärr måste vi ändå konstatera att om vi på förhand kunnat ana oss till att kommunens verksamhet var på en så usel nivå som vi nu kunnat konstatera, så hade vi aldrig övervägt att flytta hit när vi ursprungligen stod inför det beslutet för några år sedan. Inte minst är det synnerligen allvarligt att barn ska växa upp i ett samhälle där spörsmål av den typ som finns i denna skrivelse över huvud taget uppstår. Ännu värre är det att spörsmålen ignoreras när de påtalas. Tyvärr, i fallet med våra barn är den skadan redan skedd. För framtiden hoppas jag att kommunen är beredd att agera på annat sätt, så att inte fler barn ska behöva växa upp med t. ex. vetskapen om att kommunen ignorerar alla försök till kommunikation kring den kommunala förvaltningens brist på efterlevnad av beslut som fattats i enlighet med demokratisk beslutsordning.

3.Tidigare skrivelser och informationsutbyte

Bifogat till denna skrivelse finns tre meddelanden som jag tidigare skrivit. De är här lätt redigerade främst vad avser borttag av personuppgifter, borttag av redogörelse för då bifogade dokument samt enstaka smärre språkliga korrigeringar av icke betydelsebärande slag. Sammanhanget där dessa skrivelser formulerats framgår av den fortsatta texten. Det ska poängteras att samtliga dessa kontakter skett före eller vid sidan av den kommunikation som Bostadsrättsföreningen Bladet i Alingsås med stöd av advokat sedermera haft med Alingsås kommun, vilken senare ledde till en tvist mellan bostadsrättsföreningen och Alingsås kommun. De bifogade meddelandena utgör alltså inte del av den korrespondens som ligger till direkt grund för tvisten.

Fram till månadsskiftet oktober – november 2015 pågick fortfarande informationsinhämtning från flera källor samt kommunikation för att söka förstå arten och vidden av den felaktiga handläggningen av byggärendet.

3.1 Säkerställande om tillgång till relevant information

Den 25 september 2015 uppsökte dåvarande styrelsen i Brf Bladet i Alingsås kommunens samhällsbyggnadskontor för att söka finna ytterligare handlingar utöver de vi i styrelsen sedan tidigare på begäran erhållit från diariet. Med anledning av att det saknas logisk koppling mellan byggnadsnämndens beslut om bygglov å ena sidan och den fortsatta handläggningen å andra sidan med avseende på buller och vibrationer så antog vi att det fanns fler handlingar att tillgå.

Vid det tillfället fick vi kompetent hjälp av flera personer, men trots det tvingades vi kontatera att den information vi redan hade tillgång till, dokument med diarienummer 2004-0332 och 2005-0461, var den information i ärendet som fanns att tillgå på samhällsbyggnadskontoret.

3.2 Initiala försök till kontakt

Med anledning av den uppenbara diskrepansen mellan beslutet om bygglov och den fortsatta handläggningen, sökte vi kontakt med ansvariga personer på samhällsbyggnadskontoret dels för att söka utröna hur felen kunnat uppstå och dels för att diskutera tänkbara åtgärder med anledning av felens konsekvenser. Den tjänsteman som handlagt byggärendet hade gått i pension, så den mest naturliga första åtgärden, nämligen att fråga denne själv, gick inte att genomföra. Istället fick vi kontakta ansvariga chefer.

Den 14 oktober 2015 ägde telefonsamtal med dåvarande bygglovschefen rum, som hänvisade till dåvarande förvaltningschefen för samhällsbyggnadskontoret.

Den 16 oktober 2015 sändes epostmeddelande till dåvarande förvaltningschefen för samhällsbyggnadskontoret (bifogat). Förvaltningschefen återkom inte per epost, utan kontakt erhölls först när jag nådde denne per telefon några arbetsdagar senare. Under detta samtal ställde jag bl. a. frågan om när resultat av utredning kunde förväntas avseende hur ett så allvarligt fel kunnat uppkomma. Jag fick det häpnadsväckande svaret att man nog inte hade tänkt sig genomföra någon sådan undersökning. Vidare hänvisade förvaltningschefen tillbaka till bygglovschefen, vilken senare tog kontakt per epost och föreslog tid för möte.

3.3 Möte med bygglovschef och senior stadsarkitekt

Den 27 oktober 2015 ägde möte rum med dåvarande bygglovschefen och en person med titel senior stadsarkitekt. Denne person lär tidigare ha innehaft positionerna bygglovschef och förvaltningschef för samhällsbyggnadskontoret (eller dess föregångare plan- och byggkontoret). Han gick i pension några dagar efter mötet. Vid detta möte var även alla Brf Bladets i Alingsås dåvarande ordinarie styrelseledamöter närvarande.

Viss redogörelse för mötet och finns i meddelanden med datum 151029 och 160103 (bifogade). För övrigt kan sägas att den seniore stadsarkitekten (den av kommunens representanter som med få undantag förde ordet) uttryckligen avfärdade all vidare dialog på tjänstemannanivå som föreningen eller bostadsrättshavarna kunde tänkas vilja ha med anledning av den felaktiga handläggningen med avseende på frågeställningar kring kommunens ansvar.

Det visade sig också under mötet att han kunde förmås lyssna till frågor kring varför handläggningen utförts så som skett, endast genom att man läste innantill ur dokumenten och på det sättet påvisade den avsevärda diskrepansen och delvis även direkta motsättningen mellan beslutet om bygglov å ena sidan och byggsamrådet m. fl. dokumenterade åtgärder under handläggningen av byggärendet å andra sidan. Detta ledde dock inte till några konstruktiva svar, utan endast referens till att det är byggherrens ansvar att bygga i enlighet med givet bygglov. Frågeställningar kring förvaltningens (handläggarens) skyldighet att handlägga i enlighet med givet bygglov kommenterades därmed i praktiken inte.

3.4 Eskalering av frågeställningarna till nämndens ordförande

Den 29 oktober 2015 sändes epostmeddelande till dåvarande ordföranden församhällsbyggnadsnämnden (bifogat). Meddelandet följdes upp med telefonsamtal till ordföranden redan påföljande dag. Samtalet mynnade ut i att ordföranden vidarebefordrat meddelandet till förvaltningen så att de kunde orientera honom om vad saken gällde. Som svar på direkt fråga i saken, sade ordföranden att det föreföll troligare att någon från förvaltningen, snarare än någon från nämnden, skulle återkomma med anledning av meddelandet.

Meddelandets första del utgör en framställning till dåvarande ordföranden i samhällsbyggnadsnämnden från bostadsrättsföreningen, medan dess senare del utgör ett tillägg som jag skrev som personlig betraktelse (markerat genom att det är skrivet i jag-form) utöver vad jag framförde å föreningens vägnar. Något svar eller respons på denna skrivelse har ännu inte inkommit från vare sig nämnden eller förvaltningen till bostadsrättsföreningen (fram till 1 mars 2017) eller till mig personligen till dags dato.

3.5 Ytterligare framförande av frågeställningarna

Den 3 januari 2016 sändes epostmeddelande till dåvarande bygglovschefen (bifogat), som svar på ett kortfattat besked från honom till bostadsrättsföreningen. I svaret passade jag (personligen, markerat genom att det är skrivet i jag-form) på att åter framföra liknande frågeställningar som i meddelandena daterade 151016 och 151029 samt mötet 151027. Inte heller i detta fall har något svar eller respons inkommit från förvaltningen till bostadsrättsföreningen (fram till 1 mars 2017) eller till mig personligen.

3.6 Fortfarande utan svar

Som synes av de bifogade meddelandena har jag hittills vid tre tillfällen skriftligt framfört allmänna frågeställningar med anledning av det felaktigt handlagda byggärendet inför och vid byggnationen av bostadsbyggnaden på fastigheten Bladet 5 och därvid efterfrågat resultat av undersökning hur felen har kunnat uppstå. Därtill har jag i två av meddelandena specifikt frågat om de kontrollfunktioner som uppenbart saknats vid den felaktiga handläggningen av byggärendet samt konstaterat att det med hänsyn till omständigheterna är svårt att hysa något större förtroende för förvaltningens förmåga att löpande handlägga ärenden.

Tyvärr måste jag, som noterat ovan, konstatera att jag hittills inte har fått något svar eller ens en relevant kommentar. Faktiskt har jag inte ens erhållit något svar från förvaltningen att man mottagit synpunkterna eller hur man avser att hantera dem. Kort sagt, kommunen har valt att inte svara på tilltal, trots att de fel som påtalats är synnerligen grava och tveklöst berör frågan om tillit till kommunens förmåga att i egen verksamhet upprätthålla de beslut man själv fattat i enlighet med demokratisk beslutsordning.

En följd av att man inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde inte svarar på tilltal i dessa frågeställningar är att jag numera betraktar samhällsbyggnadskontoret och samhällsbyggnadsnämnden som irrelevanta när det gäller att åtgärda påtalade brister. Jag har inte kunnat notera någon vilja eller förmåga att hantera frågeställningarna, trots att de framförts direkt till ansvariga chefer. Inte heller har jag lyckats identifiera något ledarskap som önskar eller förmår vidta adekvata åtgärder, trots att det är ostridigt att förvaltningen har åsidosatt beslut som fattats i enlighet med demokratisk beslutsordning. Av denna anledning förväntar jag mig inte att samhällsbyggnadskontoret förmår inkomma med trovärdiga svar på frågeställningar avseende den felaktiga handläggningen. Inte heller förväntar jag mig att man inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde på egen hand förmår upprätta en struktur och kultur som innebär att beslut i enlighet med demokratisk beslutsordning efterlevs. Inte heller tror jag att man inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde har vilja eller förmåga att förmedla hur man i framtiden avser att säkerställa att nämndbeslut ska följas av förvaltningen, när medborgare i kommunen framför frågor därom. Därför adresserar jag denna gång istället kommunledningskontoret och kommunens revisorer i denna sak.

4.Inte acceptabelt

Som medborgare och skattebetalare förväntar jag mig en viss lägsta nivå på handläggning av löpande ärenden. Det byggärende som denna skrivelse handlar om når inte upp till någon som helst miniminivå vad avser handläggningen i relation till nämndens beslut om bygglov. Inte heller når kommunens bemötande av mig själv och övriga oroliga drabbade bostadsrättshavare upp till något som ens med bästa vilja i världen skulle kunna betraktas som en miniminivå, när vi påtalat uppenbara och grava fel. Var god notera att vi hela tiden har utgått från ovedersägliga fakta, hållit en god samtalston, varit artiga, sakliga och öppna för dialog, precis på det sätt som tydligt framgår av denna skrivelse. Trots det har vi mötts muntligen av absurda och icke relevanta kommentarer. Vad gäller skrivelser har vi (och jag) mötts av kompakt tystnad. Det är inte acceptabelt. Man behandlar inte folk så illa när de påtalar uppenbara grava brister i kommunens verksamhet, i synnerhet inte när folk dessutom drabbats hårt av effekterna av de begångna felen.

4.1 Specifika förhållanden som inte är acceptabla

Det finns ett antal specifika punkter som jag noterat som icke acceptabla eller på annat sätt mycket anmärkningsvärda.

Det är inte acceptabelt att handläggaren valt att godta att byggherren inte presenterat de handlingar som den varit skyldig att presentera vid byggsamråd enligt villkoren till beslut om bygglov.
Det är inte acceptabelt att handläggaren valt att fatta beslut om kontrollplan, där kontrollplanen inte innehåller sådana kontrollpunkter som uttryckligen ska finnas med enligt villkoren till beslut om bygglov.
Det är inte acceptabelt att adekvat kontrollfunktion saknas, så att handläggningen av byggärendet kunnat pågå mer än ett år fram till utfärdande av slutbevis utan att föregående punkter uppmärksammats. Observera därvid att de förhållandena är så uppenbara, att de är omöjliga att missa när man ögnar igenom diarieförda dokument.
Det är inte acceptabelt att slutbevis utfärdats utan att ett enda av villkoren till beslutet om bygglov är uppfyllt.
Det är absolut inte acceptabelt att ett hus byggs så att det inte uppfyller de uppsatta riktvärdena för buller och vibrationer enligt villkor till beslutet om bygglov, till följd av fel i handläggning av byggärendet varvid alla frågeställningar relaterade till buller och vibrationer konsekvent har negligerats av såväl byggherre som kommunal förvaltning.
Det är inte acceptabelt att handläggning av byggärende sker ens med smärre avvikelse från beslutet om bygglov med dess villkor utan att handläggaren vare sig motiverar eller kommenterar sina beslut därvidlag.
Det må möjligen vara acceptabelt, men utgör en häpnadsväckande brist i handläggningen att de intressenter som önskade bli kallade till byggsamråd eller få information om ärendets handläggning varken blev kallade till byggsamrådsmöte eller var med på sändlista till dess protokoll.
Det må möjligen vara acceptabelt, men är direkt oprofessionellt, att välja att inte utnyttja kompetensen hos miljöskyddskontoret när det gäller att bedöma enskilda åtgärder under byggärendets handläggning, när man handlägger ett byggärende som har villkor med icke obetydlig grad av komplexitet som ytterst är formulerade av miljöskyddskontoret. Mot bakgrund av att handläggaren inte i någon enda del valt att göra någon ansats att upprätthålla bygglovets villkor avseende buller och vibrationer, får det i detta fall anses vara helt oacceptabelt att miljöskyddskontoret varken blivit kallat till byggsamråd trots att de uttryckt önskemål om det, eller ens blivit konsulterade i annan ordning och inte heller har förekommit på sändlista i upprättade beslutshandlingar.
Det är inte acceptabelt att kommunmedborgare, när de muntligen påtalar uppenbara och grava brister i handläggning, inte har möjlighet att diskutera de angelägna frågeställningar som uppstår till följd av de iakttagna felen, utan att företrädare för kommunen kommer med absurda eller icke adekvata svar, vilka inte är direkt relaterade till de presenterade frågeställningarna.
Det är absolut inte acceptabelt att kommunen inte svarar på tilltal när kommunmedborgare upprepade gånger skriftligen påtalar uppenbara och grava brister i handläggning och förmedlar frågeställningar med tillhörande underlag i relation till det. Utebliven respons trots tre skrivelser med snarlika frågeställningar framställda i en artig ton och med saklig framställning är bortanför allt rimligt beteende. Så illa behandlar man inte folk.

4.2 Avsaknad av tillit till kommunens förmåga

Som framgår av ovanstående punkter är bristerna synnerligen allvarliga. Det rör sig inte om en eller ett fåtal smärre brister utan en hel rad med verkligen icke acceptabla händelser och förhållanden. Även var för sig skulle punkterna medföra att det skulle uppstå hinder för att hysa någon större tilltro till kommunens förmåga att upprätthålla miniminivå på egen verksamhet. Tillsammans innebär punkterna att det helt enkelt saknas en grund på vilken man skulle kunna bygga tillit till kommunens förmåga att sköta egen verksamhet. Särskilt är avsaknaden av adekvat kontrollfunktion direkt alarmerande.

Tyvärr har listan av saker som inte är acceptabla byggts på sedan kontakterna med kommunen inleddes. Det borde varit tvärt om, alltså att man skulle börjat beta av och åtgärda missförhållandena när de uppdagats. Vad avser samhällsbyggnadskontorets vilja och förmåga att minska listan med icke acceptabla punkter så har jag inget hopp kvar. Sådana aktiviteter måste helt enkelt initieras från annat håll.

4.3 Grav underlåtelse

Förutsättningarna i detta fall, att man vid handläggningen valt att negligera alla villkor till bygglovet fast det inte är möjligt att undvika att uppfatta bygglovets villkor och deras innebörd när man ögnar igenom bygglovet, ger att felen i handläggning kan uppstå endast i endera av två fall:
- Det ena fallet är att man läst bygglovet men valt att negligera villkoren.
- Det andra fallet är att man valt att inte ögna igenom bygglovet alls med påföljd att man handlagt ärendet i blindo.
Båda fallen är fullständigt orimliga i relation till de arbetsuppgifter som oundgängligen måste utföras vid handläggning. Felen kan alltså endast uppstå genom grav underlåtelse i tjänsteutövning, på ena eller andra sättet.

Vidare är det direkt bestickande att också byggherren negligerat villkoren till bygglovet. Sannolikheten att två intressenter oberoende av varandra skulle lyckas göra samma normalt sett helt oförklarliga fel i detta avseende är så liten att det framstår som direkt oseriöst att ha ett sådant antagande som utgångspunkt.

Oavsett bakomliggande orsaker till felens uppkomst och eventuellt samförstånd därvidlag mellan byggherre och förvaltning / handläggare, får man konstatera att det förfärande faktum att adekvat kontrollfunktion saknats inom kommunens förvaltning har öppnat för möjligheten att felen i handläggning har kunnat uppkomma och fortgå ouppmärksammade under mer än ett år fram till utfärdande av slutbevis.

4.4 Oundvikliga frågeställningar

En oundvilktig frågeställning som uppkommer när man iakttar dessa förhållanden, är hur många fel i handläggning av andra ärenden som har möjliggjorts till följd av avsaknaden av adekvat kontrollfunktion. Har det dessutom funnits en kultur generellt inom förvaltningen eller hos enskilda tjänstemän som har medgivit de omfattande felen i handläggning i detta fall – oavsett om man läst beslutet om bygglov men ignorerat dess villkor, eller om man agerat i blindo (alltså valt att låta bli att ögna igenom beslutet om bygglov) – så har det i så fall varit vidöppet för grava fel också vid handläggning av andra byggärenden. Därav det framförda önskemålet om kartläggning av omfattningen av dessa problem.

Kännedom om denna rad av grava brister riskerar naturligtvis att påverka sådana saker som regelefterlevnad och skattemoral, varvid retoriska frågor osökt dyker upp:
Varför följa beslut som kommunen fattar, när man vet att kommunen själv ignorerar dem?
Varför betala skatt till en förvaltning som man konstaterar inte har en fungerande verksamhet?

5.Varför jag inte hört av mig tidigare

I början av år 2016 hade vi drabbade bostadsrättshavare efter månader av förarbete lyckats initiera nödvändiga aktiviteter i syfte att minimera såväl bostadsrättsföreningens som våra egna förluster. Det uppstod ett andrum som jag utnyttjade till att sammanställa huvuddelen av den här skrivelsen. Den innehåller i stort sett samma frågeställningar som tidigare skriftliga framställningar till samhällsbyggnadskontoret, men eskalerat såtillvida att den adresseras till organ utanför kommunens samhällsbyggnadsnämnds ansvarsområde. I princip handlar det om frågeställningar kring hur felen i handläggning kunnat uppstå samt hur kommunen framöver avser att säkerställa att en demokratisk beslutsordning upprätthålls, inklusive att efterlevnad av demokratiskt fattade beslut kontrolleras och genomdrivs, såväl internt som externt.

5.1 Råd kring tidunkt för inlämnande av skrivelse

I förbigående råkade jag nämna den kommande skrivelsen för några personer i omgivningen, som genast mycket starkt rekommenderade att jag inte skulle sända in den vid den tidpunkten. När jag förvånat frågade varför, så fick jag beskedet att så länge jag i någon mening var sakägare i en tvist (eller vid den tidpunkten snarare något som kunde utvecklas till en tvist, eftersom kommunen var mycket senfärdig med att besvara anspråk som bostadsrättsföreningen framställt), så kunde det påverka motpartens (kommunens) sätt att handlägga tvisten gentemot bostadsrättsföreningen. För mig lät det främmande, av två skäl.
Dels har frågeställningarna framför allt att göra med relationen mellan kommunen och dess medborgare och skattebetalare i allmänhet, alltså frågeställningar som är avgörande för alla medborgares tillit till kommunens upprätthållande av sin verksamhet, och därmed också av betydelse för skattemoral. Det är ju helt enkelt inte möjligt att undvika att ställa frågor av den karaktären när man iakttar så grava fel som vid handläggningen av det här byggärendet. Sådana frågeställningar måste kommunen naturligtvis alltid kunna besvara och hantera på ett tillfredsställande sätt.
Dels förefaller det oprofessionellt att oundvikliga frågeställningar av den karaktären skulle tillåtas spilla över på kommunens handläggning av en tvist, även om det kan finnas ett samband dem emellan. Det kan ju aldrig råda någon tvekan om att en demokratisk beslutsordning måste upprätthållas. I annat fall skulle man ju ifrågasätta grunden för den samhällsordning som finns i Sverige, EU och västvärlden för övrigt.

Hur som helst fick jag liknande reaktioner när jag rådgjorde med några personer till. Om jag hade varit ensam i tvist mot kommunen hade jag möjligen reagerat på annat sätt, men då (under första kvartalet 2016) beslutade jag mig för att följa råden att inte sända en skrivelse av den här typen till kommunen vid den tiden. Det fanns framför allt två huvudsakliga anledningar till det beslutet.
För det första var det nödvändigt att beakta att det var tre drabbade familjer och en bostadsrättsförening, inkluderande de åtaganden som fanns gentemot bl. a. kreditgivare, som hade att söka återvinna så mycket som möjligt av den värdeförlust som orsakades av att felen uppdagats. Då bedömde personer med insikt i liknande tvister att vi kunde bli missgynnade av att framställa dessa spörsmål just då. Någon ytterligare uppmärksamhet, t. ex. i media, var vi inte intresserade av heller. Vi hade tillräckligt att tänka på ändå.
För det andra så började jag reflektera kring sannolikheten för oprofessionellt agerande från kommunens sida, alltså i det här fallet en sammanblandning av å ena sidan tvisten med kommunen med å andra sidan frågeställningar kring upprätthållande av demokratisk beslutsordning.

5.2 Oprofessionellt agerande

Jag fann då att det fanns mycket få delar i det vi hade iakttagit från kommunens sida dittills som kunde betraktas som professionellt agerande. Här går jag inte in på själva beslutet om bygglov och underlaget till det, utan nöjer mig med det som vi mest direkt drabbats av, nämligen handläggningen av byggärendet och därefter följande åtgärder och brister på åtgärder.

Följande exempel framstår som direkt oprofessionella (det finns mer men blir bara långrandigt att räkna upp allt).

Byggsamråd där man väljer att inte följa byggnadsnämndens beslut om bygglov med dess villkor
Beslut om kontrollplan som står i direkt strid mot villkor i beslutet om bygglov
Avsaknad av motivering kring valet att inte kalla förvaltning (miljöskyddskontoret) som bett att få bli kallad till byggsamråd, tillsammans med underlåtelsen att i handläggningen bevaka de villkor för vilka nämnd förvaltning har specialistkompetens
Avsaknad av motivering kring valet att inte i sändlista inkludera de som bett att få bli informerade om handläggningen
Avsaknad av ens rudimentärt adekvat kontrollsystem (t. ex. att ansvarig chef ögnar igenom handlingarna, om annat kontrollsystem till äventyrs tillfälligtvis skulle saknas) som någon gång under den långa tiden mellan byggsamråd och utfärdande av slutbevis kunde upptäckt och åtgärdat att handläggningen av byggärendet skett i strid mot beslutet om bygglov
Oklarheter i ansvarsförhållanden (eller ovilja att ta ansvar?) inom förvaltningen, vilken ledde till att vi bostadsrättshavare, bostadsrättsföreningens styrelseledamöter och ombud vid kontakter med kommunen ständigt blev hänvisade fram och tillbaka mellan olika befattningshavare
Oförmågan att vid möte resonera kring de frågeställningar som vi förde fram. Istället besvarades även specifika frågeställningar kring förvaltningens handläggning av byggärendet med att det är byggherrens ansvar att bygga enligt givet bygglov, eller annan icke relevant kommentar.
Oförmågan eller oviljan inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde att svara på tilltal på skriftliga framställningar av den typ som den här skrivelsen representerar

Sammantaget fann jag att graden av brist på professionalitet var enorm, berörde fundamentala delar av förvaltningens arbete och absolut inte var begränsad till någon enstaka händelse, eller ens några fåtal händelser. Bristen på professionalitet föreföll helt enkelt genomsyra verksamheten och inte minst vara relaterad till angelägenheter som förvaltningens chefer måste övervaka, exempelvis fortlöpande kvalitetsarbete, kontrollsystem och kontakter med medborgare när uppenbara och grava fel i handäggning uppdagats. Eftersom (brist på) professionalitet är en ledningsfråga, men ledningen samtidigt uppvisade allvarliga brister med avseende på professionalitet, så föreföll sannolikheten för ett oprofessionellt agerande vara överhängande, så att en sammanblandning mycket väl skulle kunna ske mellan å ena sidan tvisten med kommunen och å andra sidan frågeställningar av den typ som framförs i denna skrivelse.

5.3 Inte längre sakägare

Nu sedan jag inte längre sitter som styrelseledamot för bostadsrättsföreningen, och inte har sakintressen kvar gentemot kommunen avseende fastigheten Bladet 5, så ser jag inte längre något hinder för att tillställa kommunen och andra intressenter denna skrivelse. Själv är jag inte längre sakägare eller har att ta hänsyn till andra drabbade familjer, kreditgivare m. fl. intressenter. Inte heller har jag att på annat sätt beakta konsekvenser av kommunens bristande professionalitet.

Oaktat att det är först nu jag på nytt framställer och förtydligar spörsmålen genom denna skrivelse, ska de betraktas som en direkt fortsättning på de framställningar som jag tidigare har gjort. Det är endast anpassningen till ovan angivna yttre faktorer, tidsåtgång i samband med flytt samt annat som också varit icke påverkbart som har fördröjt denna skrivelse ungefär ett och ett halvt år. Spörsmålen är något förtydligade, men de är i grunden samma oundvikliga frågeställningar som kommer som en direkt konsekvens av att ha iakttagit den stora diskrepansen mellan å ena sidan bygglovet och å andra sidan den efterföljande handläggningen av byggärendet avseende bostadshus på fastigheten Bladet 5.

5.4 Allt är inte oprofessionellt

Tilläggas kan att i två sammanhang har jag medverkat vid kontakter med samhällsbyggnadskontoret vad avser bygglov där jag ändå upplevt hög grad av professionalitet. Båda fallen rör situationer där ledning på förvaltningen inte varit inblandad vare sig direkt eller indirekt.

Det ena sammanhanget är när vi bostadsrättshavare gick till stadsbyggnadskontoret för att säkerställa tillgång till alla diarieförda handlingar avseende fastigheten Bladet 5. Vi utgick ju från att vi inte fått ut alla handlingar kring byggärendet, eftersom diskrepansen mellan bygglovet och den fortsatta handläggningen av byggärendet var så stor att de helt enkelt inte hänger ihop i logiskt hänseende. Då fick vi synnerligen kompetent hjälp med att både verifiera att vi hade tillgång till det som fanns diariefört, men också hjälp att förstå terminologin i detalj. Det senare gjorde faktiskt att vi upplevde bristerna i handläggningen av byggärendet som än värre än vi kunnat föreställa oss som worst case dessförinnan.

Det andra sammanhanget där jag upplevt professionell hantering är när jag vid upprepade tillfällen begärt ut handlingar kring de fastigheter där vi övervägt att skaffa bostad. Med den kunskap vi nu har vet vi ju att det är nödvändigt att göra detta för att reducera risken att bli ruinerad när man köper bostad i Alingsås kommun. Att få ut diarieförda handlingar har fungerat med hög servicenivå såvitt jag kan bedöma. Det är alltså en tjänst som jag kan rekommendera folk att utnyttja, t. ex. om man skulle vilja bilda sig en egen uppfattning om den sakliga grunden för de i denna skrivelse framförda frågeställningarna.

6.Frågeställningar

För undvikande av missförstånd avseende de svar jag önskar få från kommunen, så meddelas härmed uttryckligen och på förekommen anledning att när jag kontaktar kommunen och ställer frågor kring uppenbara fel i kommunens handläggning, så önskar jag inte besked om utomstående organisationers eller funktioners ansvar. Vill jag veta mer om byggherrens roll i felens uppkommande frågar jag i första hand dem, eller orienterar mig om det i annan ordning. Kommunen behöver alltså inte envisas med att upprepade gånger lämna sådan information när jag ställer frågor rörande kommunens egen handläggning eller kontroll. Vill jag därtill veta mer om kontroll- eller kvalitetsansvarigas (funktionärer utanför kommunen) roll vid byggnation, så tar jag reda på det i annan ordning. Kommunen behöver inte informera mig om det när jag frågar explicit om vad kommunen gjort eller avser göra för att liknande fel som iakttagits i fallet med bostadsbyggnden på Bladet 5 inte ska uppkomma i kommunens handläggning av byggärenden framöver.

6.1 Relevanta svar och åtgärder efterfrågas

Om kommunen även denna gång väljer att återkomma med absurda svar av denna eller annan liknande typ, i praktiken svar på frågor jag inte ställt, kommer jag att betrakta det som att inget svar har inkommit och dessutom göra det allmänt känt att kommunen valt att fortsätta agera på sådant kontraproduktivt sätt. För övrigt blir det naturligtvis nödvändigt att i sådant fall fortsätta eskalera frågeställningen, till dess att jag får vettig respons på de frågor jag faktiskt ställer och därtill kan iaktta att kommunen i övrigt vidtar relevanta åtgärder.

Exempel på en relevant åtgärd skulle kunna vara att tillsätta en haveriutredning för att få svar på bakomliggande orsaker till att kommunen handlagt ett byggärende så uselt att byggnationen som en följd av uppenbara brister i handläggningen i praktiken inneburit kapitalförstöring på åttasiffriga belopp samt kostnader, obehag och andra välfärdsförluster därutöver. Naturligtvis borde en sådan utredning också ha till uppgift att föreslå hur man kan säkerställa att liknande fel inte uppstår i framtiden.

6.2 Specifika frågeställningar

De frågeställningar där jag önskar besked är följande.

Jag önskar besked om nuvarande status vad avser kommunens vilja och förmåga att efterleva beslut som fattats i enlighet med demokratisk beslutsordning. Uttryckt lite annorlunda:
- Vilken form av uppföljning har man vad avser efterlevnad av beslut? Här är särskilt beslut fattade av polititiskt tillsatta organ (t. ex. nämnder) av intresse.
- Vad är resultatet av sådana uppföljningar?
Jag önskar besked om kommunens nuvarande vilja och förmåga att läsa innantill i egna beslut och utföra vad på kommunen ankommer enligt dessa beslut i handläggning som kommunen har suverän kontroll över. Uttryckt lite annorlunda:
- Hur säkerställer kommunen att kvaliteten på arbetet inom förvaltningarna når upp till en acceptabel nivå och där handläggningen åtminstone någorlunda kan sägas vara i paritet med de beslut och riktlinjer som handläggningen har att rätta sig efter?
- Vilka kvalitetspolicies finns övergripande för kommunen som helhet samt för samhällsbyggnadsnämndens och miljöskyddsnämndens ansvarsområden?
- Hur kontrollerar man implementationen och efterlevnaden av dessa kvalitetspolicies?
Jag önskar besked om på vilket sätt avvikelser från beslut, riktlinjer och framförda synpunkter ska noteras vid handläggning, allmänt såväl som särskilt inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Därvid önskar jag även svar på följande specifika spörsmål som uppkommit med anledning av det aktuella ärendet. I det har handläggaren ju bl. a. valt att inte kräva in de dokument som byggherren skulle presenterat vid byggsamrådsmöte.
- Finns verkligen inte kvalitetskrav för handläggningen som innebär att man ska beakta inkomna synpunkter och i beslutet explicit angivna villkor?
- Om sådana kvalitetskrav finns, sedan när och hur är de införda?
- Om sådana kvalitetskrav fortfarande saknas, när och hur avser man införa sådana?
- Kan det någonsin anses vara korrekt handläggning att inte följa explicita villkor eller beslutspunkter angivna i ett nämndbeslut (givetvis förutsatt att beslutet är i överensstämmelse med gällande lagstiftning eller annan bestämmelse, såsom gällande detaljplan)?
- Om det i vissa fall kan anses vara korrekt handläggning att inte följa inkomna synpunkter eller nämndbeslut avsende explicita villkor eller beslutspunkter, kan det någonsin anses vara korrekt handläggning om man väljer att frångå sådana önskemål, villkor eller beslutspunkter utan motivering med tillhörande referens till t. ex. lagstiftning, annat beslut eller regelverk?
Jag önskar besked om kommunens förmåga att använda specialistkompetens som finns i kommunen inom särskilda kunskapsområden (t. ex. miljöskyddsnämndens ansvarsområde), när den huvudsakliga handläggningen sker inom förvaltning som saknar specialistkompetens inom sådant kunskapsområde. Här väljer jag att i frågeställningen utgå från det specifika ärendet rörande handläggning av byggärende på fastigheten Bladet 5:
- Varför väljer man i det aktuella ärendet att inte kalla miljöskyddskontoret till byggsamrådsmöte eller ens att motivera varför man valt att inte kalla dem när de framfört önskemål därom och det är ostridigt att deras specialistkompetens har icke obetydlig relevans för byggärendets korrekta handläggning?
- Om man på detta sätt väljer att inte kalla miljöskyddskontoret, varför försöker man då inte upprätthålla ens rudimentär kontroll av det specialistområde de representerar?
- När man inte förmår upprätthålla ens rudimentär kontroll inom sådant område, varför väljer man att varken ange orsaken därtill eller motivera det implicita beslutet att inte eskalera frågeställningen till kompetent organ eller egen ledning?
- Är likartat förfarande fortfarande gängse inom kommunens handläggning av ärenden, eller har man numera gått över till att utnyttja andra enheters specialistkompetenser när uppenbara behov finns? I så fall, från vilken tidpunkt och genom vilka åtgärder?
Jag önskar besked om nuvarande utformning av kontrollsystem (allmänt såväl som särskilt inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde) som kommunen har för att säkerställa efterlevnaden av egna beslut som kommunen fattat i enlighet med demokratisk beslutsordning, såväl vid egen handläggning som vid aktiviteter utförda av externa aktörer. Därvid önskar jag redogörelse för de generella kontrollsystem som finns för kommunen som helhet såväl som kontrollsystem som är specifika för samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Därtill önskar jag även svar på följande specifika spörsmål:
- Hur kontrollerar man att dokument och utredningar som externa aktörer ska inkomma med enligt nämndbeslut eller förelägganden verkligen lämnas in?
- Hur kontrollerar man att handläggare inte fattar beslut som står i motsättning till nämndbeslut eller riktlinjer som förvaltningen har att arbeta efter?
- På vilka sätt kontrollerar man att bygglov efterlevts innan slutbevis eller motsvarande utfärdas?
- Läser annan än enskild handläggare för ärendet numera igenom bygglov och därtill hörande handlingar kring byggärendenas fortsatta handläggning innan slutbevis eller motsvarande utfärdas, så att man kan upptäcka när handläggningen av byggärenden uppenbart skett i strid mot beslut om bygglov i de fall det är uppenbart vid innantilläsning?
Jag önskar besked om de åtgärder kommunen löpande vidtar för att identifiera och åtgärda systemfel, korruption eller annat som måste stävjas, som komplement till kontrollsystem, för att blockera möjligheten för enskilda handläggare att genom egenmäktigt förfarande eller av våda handlägga ärenden i strid mot nämndbeslut.
Eftersom det är ovedersägligt att adekvat kontrollsystem för efterlevnad av byggnadsnämndens / samhällsbyggnadsnämndens beslut saknats vid tiden för handläggning av det byggärende som refereras i denna skrivelse, så önskar jag besked om:
- Vilka tidsperioder har sådana kontrollsystem saknats inom byggnadsnämndens / samhällssbyggnadsnämndens ansvarsområde sedan år 2000?
- Om sådana kontrollsystem införts sedan år 2006, när och på vilket sätt har de införts?
Jag önskar besked om vilka åtgärder samhällsbyggnadsnämnden har vidtagit med anledning av de grava brister i samhällsbyggnadskontorets arbete man fick kännedom om senast i samband med bifogad skrivelse ställd till nämndens ordförande daterad 151029.
Jag önskar besked om vilka åtgärder miljöskyddskontoret har vidtagit / avser att vidta med anledning av den uppenbara oförmågan inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde att bevaka miljöskyddsaspekter vid handläggning av byggärenden, även i de fall sådana aspekter är explicit inkluderade i beslut om bygglov.
- Hur avser miljöskyddskontoret att agera framöver, med anledning av vetskapen att man inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde ignorerat miljöskyddskontorets önskemål om medverkan (t. ex. önskemål att bli kallat till samrådsmöte) vid handläggning av byggärenden?
- Finns det möjligheter att tvinga samhällsbyggnadskontoret att höra miljöskyddskontoret innan ärenden får drivas vidare eller låta miljöskyddskontoret vara sammankallande part i vissa ärenden för att framöver undvika t. ex. sådan kapitalförstöring som kunnat iakttas i aktuellt ärende?
- Finns det möjligheter att låta miljöskyddskontoret utöva kontrollfunktion över vissa byggärenden innan slutbevis (motsvarande) utfärdas, för att till del kompensera för avsaknaden av adekvat kontrollfunktion inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde?
Jag önskar besked om orsakerna till att samhällsbyggnadskontoret och / eller samhällsbyggnadsnämnden hittills valt att inte besvara, eller ens på något relevant sätt kommentera, de frågeställningar som jag och Brf Bladet i Alingsås framfört i tidigare skrivelser.
Som jag framfört några gånger tidigare såväl muntligt som skriftligt önskar jag resultat av utredning kring hur felen uppstått vad avser handläggningen av ärendet avseende bygglov och efterföljande handläggning av byggärende för bostadsbyggnad på fastigheten Bladet 5. Mot bakgrund av att felen är så grava och omfattande att det förefaller totalt osannolikt att det skulle vara endast detta ärende som är felaktigt handlagt, så utgår jag tills vidare från att det är ett utslag av systemfel och / eller korruption.
- Hur stor har frekvensen varit av fel av liknande karaktär vid handläggning av byggärenden hittills från år 2000 och framåt?
- Vilken är karaktären på de bakomliggande orsakerna till fel av detta slag uppstått, t. ex. vilken typ av systemfel är det som har förevarit eller t. ex. hur många aktörer eller personer kan antas ha varit inblandade vid fall av korruption?
- Vilken typ av systemfel / korruption har förelegat i just det aktuella fallet rörande byggärendet för fastigheten Bladet 5?

Kort sagt vill jag ha tillräcklig information för att bilda mig en uppfattning om på vilket sätt kommunmedborgare måste hantera t. ex. den förhöjda risken att bli ruinerade till följd av kommunens (åtminstone tidigare) avsaknad av adekvata kontrollsystem, i kombination med kommunens (åtminstone tidigare) ovilja eller oförmåga att följa egna beslut vid handläggning de har suverän kontroll över. Därtill vill jag bidra till att stävja förvaltningens obehagliga tendens att ignorera ovanstående frågeställningar såväl i handling som i kommunikation.

7.Tilltro till kommunens förmåga att följa egna beslut

Jag ber de läsare som orkat läsa ända hit, att notera att samtliga frågeställningar ovan är sådana att man rimligen inte han undvika att ställa sig dem (även om det inte är självklart att alla lyckas formulera varje enskild detaljfråga) när man iakttar handläggningen av aktuellt byggärende. Det rör sig alltså om frågeställningar med direkt relevans för att få en bild av hur normalt sett oförklarliga fel har kunnat uppstå i samband med handläggning av ärende med tämligen väl specificerade villkor, vilka otvetydigt framgår av enkel innantilläsning. Utan svar på dessa frågeställningar är det inte möjligt att lägga en grund för eventuell framtida tillit till kommunens förmåga att handlägga byggärenden där enkel innantilläsning krävs för korrekt handläggning.

7.1 Frågeställningarnas allvar

Som framgår av denna skrivelse kan det inte råda minsta tvivel om att frågeställningarna är av synnerligen allvarlig karaktär. De är av en sådan karaktär att många människor faktiskt ryggar tillbaka, alltså rent fysiskt tar ett steg tillbaka, redan när de klentroget lyssnar till en förenklad och avskalad redogörelse för byggärendets handläggning i relation till bygglovet med dess villkor. Detta sker innan tanken ens berört frågeställningen om möjliga scenarier bakom felens orsaker. Vissa personer – särskilt kommunanställda i andra kommuner – uppvisar ren förfäran. Faktiskt är jag glad att många människor fortfarande reagerar så, eftersom det innebär att man inte anammat den hopplöshet som finns i stora delar av världen vad gäller synen på särskilt lokala myndigheters (o)förmåga att korrekt handlägga ärenden.

Notera också särskilt att det av själva frågeställningarna framgår entydigt att det är omöjligt för de av kommunens medborgare som blivit medvetna om missförhållandena att hysa tillit till förvaltningens förmåga att utföra det arbete den är satt att utföra, förrän frågeställningarna får trovärdiga svar. Oviljan eller oförmågan att svara på tilltal i dessa frågeställningar undergräver alltså förvaltningens auktoritet inom eget kompetensområde. Särskilt graverande är det faktum att förvaltningen valt att fatta beslut på delegation (beslut av tjänsteman i namn av nämnden) i motsättning till beslut som tidigare fattats av sittande nämnd, utan motivering till varför man valt att gå emot nämndens tidigare beslut. Frånvaron av motivering i sådant fall, tillsammans med avsaknad av ingripande av kontrollfunktion, därtill i kombination med förvaltningens oförmåga att svara på tilltal när sådant konstateras, slår särskilt hårt mot förvaltningens eget existensberättigande. Följande retoriska frågor kommer då osökt på tal:
Varför följa beslut inom nämndens ansvarsområde, när man vet att förvaltningen själv ignorerar nämndbeslut?
Varför betala skatt till en förvaltning när man konstaterar att den i väsentliga delar inte fungerar?

7.2 Praktisk demonstration av demokratisk beslutsordning

Vidare önskar jag påtala att två av de drabbade familjerna (inklusive vår egen familj) har barn och ungdomar, som vad gäller de omfattande och långvariga bristerna i hantering av frågeställningar kring fastigheten Bladet 5 har fått en praktisk demonstration av kommunal verksamhet som mycket kraftfullt avviker från vad de lär i skolan om kommunal verksamhet och syftet med en demokratisk beslutsordning. Det är väl överflödigt att nämna att praktiska erfarenheter under uppväxten inte bara ger en mer verklighetstrogen bild än teoretisk kunskap, utan även en betydligt starkare inlärning av faktiska förhållanden. Om kommunen har någon ambition att gentemot våra barn och ungdomar visa att man står upp för att upprätthålla en demokratisk beslutsordning, inkluderande att förvaltningar ska följa beslut fattade i sådan ordning (så länge de är lagenliga och i övrigt i överensstämmelse med andra beslut och riktlinjer), så är det mycket hög tid att visa det i kommunikation och praktisk handling. Om man inte i stort sett omedelbart visar tydligt
- att nämndbeslut ska efterlevas av förvaltningen
- att man har ambition att kontrollera efterlevnaden
- att man vill och förmår kommunicera detta mycket tydligt
så är min bedömning att dessa drabbade barn och ungdomar kommer att gå in i vuxenlivet med en bestående bild av precis det de kunnat iaktta under de senaste åren, nämligen att kommunens förvaltning inte visar något intresse att upprätthålla beslut fattade av kommunens politiskt tillsatta organ och inte heller visar något intresse att komma till rätta med eller ens kommunicera kring dessa problem. Ett första steg från kommunens sida i att uppvisa någon grad av intresse kunde vara att svara på tilltal på skriftlig framställan den här gången, till skillnad från vad som varit hittills.

7.3 Möjlighet att bygga grund för framtida tillit

Frågeställningarna i denna skrivelse har uppkommit som en direkt följd av innantilläsning av bygglovet med efterföljande byggärende, säkerställande av att ytterligare dokument inte finns att tillgå, samt de erfarenheter jag ofrivilligt har erhållit under de senaste två åren till följd av kommunens ovilja eller oförmåga att svara på tilltal i dessa frågor. Svaren på frågeställningarna i denna skrivelse är centrala för möjligheten att på sikt kunna skapa en tillit till kommunens förmåga att upprätthålla en demokratisk beslutsordning. Just nu kan sådan tillit inte skapas, därtill är de iakttagna felen allt för grava och omfattande, i kombination med bristen på svar på tilltal.

Dock skulle det gå att genom kommunikation lägga en grund för möjligheten att skapa någon grad av tillit i framtiden. Däremot, skulle kommunen välja att även fortsättningsvis underlåta att inkomma med relevanta svar på frågeställningarna ovan, tvingas jag utgå från att kommunen med största sannolikhet ännu inte arbetat upp förmågan inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde att ens i den egna verksamheten upprätthålla samhällsbyggnadsnämndens beslut. Förmågan att påverka andra aktörer, t. ex. byggherrar, att följa samhällsbyggnadsnämndens beslut får då antas vara kraftigt beskuren. Vad värre är, kommunens vilja och förmåga att upprätthålla demokratisk beslutsordning måste då även fortsatt anses vara på en icke acceptabel nivå.

7.4 Vikten av att hantera frågeställningarna på adekvat nivå

Mot bakgrund av samhällsbyggnadskontorets ovilja eller oförmåga att besvara eller i annan rimlig ordning hantera och kommunicera dessa frågeställningar, så kommer jag också att betrakta en eventuell hänskjutning – utan andra samtidiga relevanta åtgärder – från kommunledningskontoret till samhällsbyggnadskontoret som irrelevant. Jag hyser inga illusioner om att samhällsbyggnadskontoret skulle vara i stånd att bättre svara på tilltal nu än när jag tidigare upprepade gånger framställt likartade frågeställningar till dem. Om även kommunledningskontoret väljer att inte agera på ett adekvat sätt med anledning av denna information kommer jag naturligtvis att ytterligare eskalera frågeställningarna, till dess att jag får ett vettigt bemötande och kan iaktta att kommunen vidtar relevanta åtgärder.

Var god observera att frågeställningarna utöver kommunens förmåga till efterlevnad av egna beslut även berör förmågan att på ett adekvat sätt handlägga ärenden som kräver specialistkompetens från andra funktioner inom kommunen än den egna förvaltningen. Det är ostridigt att denna typ av frågeställningar inte endast berör den enskilda handläggande förvaltningen. Det är alltså nödvändigt att denna typ av frågeställningar uppmärksammas och besvaras av de funktioner inom kommunen som har att bereda och kontrollera gemensamma riktlinjer avseende kvalitet och kontrollfunktioner över flera nämnders ansvarsområden. Av denna anledning är det oundgängligen nödvändigt att centrala funktioner inom kommunen (t. ex. kommunledningskontoret och kommunrevisorerna) är involverade i uppmärksammandet och besvarandet av dessa frågeställningar.

Vidare utgör samhällsbyggnadskontorets (och dess föregångares, plan- och byggkontoret) hittillsvarande konsekventa ignorerande av dessa frågeställningar, såväl under handläggning som i efterföljande kommunikation (inklusive avsaknad av kommunikation när frågeställningarna tidigare framställts) ett direkt hinder för att frågeställningarna skulle kunna hanteras endast av denna förvaltning. Det skulle aldrig gå att frigöra sig från att förvaltningen skulle ha egenintresse i att i möjligaste mån skyla över sitt hittillsvarande ignorerande av frågeställningarna vid handläggning såväl som sitt senare val att inte ens på ett relevant sätt kommentera frågeställningarna när felen i handläggning uppdagats. Man låter normalt inte en organisation som konsekvent under lång tid begår grava fel utreda sig själv. En utredning som verkställs endast av samhällsbyggnadskontoret skulle därför fullständigt sakna trovärdighet. Även av detta skäl är det ostridigt att det är nödvändigt att centrala funktioner inom kommunen måste vara involverade i uppmärksammandet och besvarandet av frågeställningarna i denna skrivelse.

Vad som sagts i närmast föregående stycken är fullkomliga självklarheter, men jag väljer ändå att nämna dem. Anledningen är att jag inte vet om ignorerandet av frågeställningar avseende fel i handläggning är begränsat endast till enskild nämnds ansvarsområde eller om det förekommer på fler ställen i kommunen. Oavsett vilket, vill jag på detta sätt göra det övertydligt för mottagarna av denna skrivelse att kommunen skulle sakna all trovärdighet i frågeställningar rörande efterlevnad av egna beslut, om man även denna gång skulle välja att hantera frågeställningarna på ett icke adekvat sätt (t. ex. enbart hänskjuta dem till samhällsbyggnadskontoret), komma med icke relevanta svar (såsom tidigare skett som svar på muntligen framställda frågor) eller helt enkelt ignorera dem (såsom tidigare skett när frågeställningarna framställts skriftligen och svar helt uteblivit).

8.Mottagare

Denna skrivelse sänds till följande mottagare.

Alingsås kommun, kommunledningskontoret. För åtgärd och besvarande av ovanstående frågeställningar.
Alingsås kommun, revisorerna. För åtgärd.
Alingsås kommun, samhällsbyggnadskontoret. För orientering.
Alingsås kommun, samhällsbyggnadsnämnden. För orientering och besvarande av enskild frågeställning.
Alingsås kommun, miljöskyddskontoret. För orientering och besvarande av enskild frågeställning.

8.1 Bekräftelse på mottagande

Med anledning av att jag har direkt usla erfarenheter av samhällsbyggnadskontorets förmåga att svara vettigt på tilltal, så har jag som oeftergivligt krav att alla ovanstående mottagare på kommunen inom ett fåtal arbetsdagar ska bekräfta att de har mottagit denna skrivelse. Samtidigt ska jag ha besked om vilken funktion eller person inom respektive förvaltning som kommer att handlägga skrivelsen och inom vilken tidsrymd jag kan förvänta mig svar eller kontakt i ärendet. Samhällsbyggnadskontoret ska också inkomma med sådan bekräftelse, trots att entydig erfarenhet ger vid handen att det inte är troligt att någon respons därifrån skulle kunna förväntas.

8.2 Tillgänglighet

Vidare håller jag skrivelsen allmänt tillgänglig, i huvudsak avsedd för orientering bland de släktingar, vänner och bekanta som jag – som konsekvens av det felaktigt handlagda byggärendet – under de senaste åren knappt har hunnit upprätthålla normala kontakter med.

För övrigt orienterar jag arbetsgivare och företrädare för vissa ideella organisationer om denna skrivelse, med anledning av att jag tidigare tvingats meddelat dem hinder för utförande av vissa sysslor till följd av hanteringen av följdeffekterna av det felaktigt handlagda byggärendet.

Dessutom har jag under den tid vi varit drabbade av felen i kommunens handläggning haft kontakt med företrädare för kreditgivare, mäklare m. fl. aktörer. De har varit behjälpliga på olika sätt i den uppkomna situationen eller i övrigt visat intresse för vad som varit. Även dessa kommer att orienteras om denna skrivelse.

Vidare har det varit nödvändigt att löpande under de gångna åren orientera företrädare för barnens skolor samt sjukhuskontakter om att familjen har tvingats lägga betydande tid och ansträngning på att hantera följderna av det felaktigt handlagda byggärendet. Även vissa av dessa kommer att orienteras om denna skrivelse.

8.3 Nyfikenhet

En inte allt för vild gissning är att det är fler än vi själva inom familjen och övriga drabbade före detta bostadsrättshavare som är nyfikna på om något relevant svar kommer att inkomma denna gång, eller om man även fortsättningsvis väljer att bemöta oss med tystnad.

måndag 4 december 2017

Uppdatering sedan sist

måndag 9 oktober 2017

Barn, auktoriteter och empiri

tisdag 3 oktober 2017

Oändlig förbättring vid mottagande av skrivelse

måndag 2 oktober 2017

Skrivelse 170926 ignorerande av nämndbeslut